Operation med stripping av stamven

Om ingreppet utförs av erfaren kirurgi är detta en utmärkt metod men gott resultat även på lång sikt. Däremot kräver ingreppet narkos vilket alltid utgör en risk. Operationen bör endast utföras på enheter som har erfaren anestesipersonal och framförallt god övervakning efter ingreppet. Kirurgi innebär en risk för skada på känselnerver med det är väl känt att vitalare strukturer som pulsådror och större nerver även kan skadas under ingreppet men det finns risk blödning och postoperativt sårinfektion. Arbete kan vara svårt att utföra under denna tid och sjukskrivning under 2 veckor är ganska vanligt. Det uppstår alltid ärr efter kirurgi som kan vara mer eller mindre missprydande. Den öppna kirurgin har till stor del övergivits till fördel för mindre resurskrävande metoder.

​

Laserbehandling

Vid laserbehandling av Vena Saphena Magna respektive Parva (stora och lilla rosenvenen) bränns kärlet från insidan med en laserprobe som alstrar värme. För att skydda omgivande vävnad injiceras en lösning med lokalbedövningsmedel runt kärlet. Det finns en viss risk för brännskador och att det bildas en blodpropp i de stora ådrorna. Missfärgning kan uppstå över det behandlade kärlet. I åderbråcken som synts som stora korvar på benet finns risk för proppbildning. Detta är ofarligt men leder till rodnad, svullnad och ömhet som kan sitta i i flera veckor och efter utläkning ses ofta en viss missfärgning av huden. Laserbehandling får dock betraktas som säker men behöver ofta kompletteras med små kirurgiska ingrepp, minisnitt, för att få bort alla synliga åderbråck. Detta görs i lokalbedövning.

​

Radiofrekvens

Metoden är likvärdig med laserbehandling men värmen alstras av radiovågor. Samma risker och komplikationer som vid laserbehandling.

​

Skumsklerosering

Samma princip som vid laser och radiofrekvens. Kärlet stängs från insidan, men detta görs istället med ett kemiskt ämne, Aetoxysklerol. Läkemedlet klistrar ihop kärlet och har samtidigt en lätt bedövande effekt. Ämnet är ofarligt och bryts snabbt ned i kroppen, har varit i bruk sedan 60-talet. För att uppnå en större volym av en liten mängd läkemedel är det brukligt att det skummas upp med luft till ett vitt skum. Behandlingen innebär att det uppstår en inflammation i kärlet som ger ömhet och ibland rodnad längs kärlet. Kärlet kan då kännas som en hård sträng, inflammationen lägger sig efter ett par veckor men den hårda strängen kan kännas upp till ett år efter behandlingen.

Ligger kärlet mycket ytligt kan en viss brunmissfärgning av huden uppstå.Missfärgningen avtar med tiden men kan i vissa fall kvarstå. Om det funnits mycket stora åderbråck kan det uppstå lokala blodproppar i dessa som leder till rodnad och ömhet. Likaså kan detta leda till missfärgning av huden.

Metoden betraktas som mycket säker men behöver ofta kompletteras med små kirurgiska ingrepp, minisnitt, för att få bort alla synliga åderbråck. Detta görs i lokalbedövning.

​

​

​

​